fredag 5 november 2010

Fredag. IGEN!

Men herregud, det är fredag. Igen! Jag måste nog börja ställa mig i kö till något ålderdomshem snart, med den här takten på livet. Det går på riktigt så snabbt att jag knappt hinner blinka. Måndag-tisdag är oftast så fullbokade dagar att det går som på räls. Hem och sova emellan bara. Onsdag och torsdag är lugnare, men redan på torsdag är det ju närapå-fredag.

Fredagarna går i ett huj. Jag ordnade med en massa grejer idag mellan klienterna, och plötsligt insåg jag att jag måste skynda mig iväg till matsalen innan man slutar servera lunch. Knappt hade jag svalt den sista tuggan rödbetstärningar innan jag fick slänga väskan i cykelkorgen och trampa hem.

Jag har märkt att jag rekordcyklar hem dessutom. Full fart på pedalerna nedför sjukhusbacken och sedan raketfart hem. Varför har jag ingen aning om. Det är ju inte precis så att det skulle vara bråttom någonstans. Jag är bara uppe i varv.

2 kommentarer:

  1. Ja konstatera me Anna sama sak som du hadd skriva, att man e så upp i varv heila tidn utan att man egentligen vejt vart man har bråått :)dagan å vikona bara fara, man känder seh som en hamster som har fulli ur springhjuuli :)

    /B

    SvaraRadera
  2. He e heilt otroolit hu fort e gar, känns som varana da er en frida! Fast personligen känns e noo som om ja springer i hjuuli för fullt. Men int gör he na, I like hjuuli!:P

    SvaraRadera