Idag är en sådan där dag då jag inte har någonting att skriva. Det var måndagsmorgon och lite trögt att stiga upp. Det var lite snö som virvlade i luften när jag cyklade till sjukhuset. Det var full rulle med klienter hela dagen. Det var kutande på snabblunch eftersom alla kollegorna var på skolning och jag hade lovat att vakta telefonerna, eftersom talterapin har telefontid på måndagar.
Undrar förresten när man blir en van terapeut? Så där så att man kan hålla en terapi på rutin, utan att sitta med papper och penna och förbereda, planera, leta fram material eller tillverka övningar och ha minutschema. Det är inte ännu, i alla fall. Jag planerar varje terapi exakt, och blir lite besviken om någonting avviker från schemat. Det är både bra och dåligt, antar jag. Bra för att allt är planerat och effektivt, dåligt för att det blir mindre rum för att låta terapin leva och formas naturligt. Och så tar det mycket tid, dessutom.
Annat då. Jag har inte gjort särdeles mycket idag. Jobbat lite övertid för att jag hade lite att påta med på eftermiddagen. Sedan hem, tupplura på soffan och sedan trampa iväg till gymmet en sväng. Sedan hem, fixa kvällsmat... bla, bla, bla. Äh, ni vet. Det gamla vanliga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar