torsdag 21 januari 2010

Hehehe...


Har man ingenting annat att göra en mörk januarikväll kan man till exempel knipa fast en brödklämma kring svansen på Sven för att se hur länge det dröjer innan han upptäcker den.



Det hände ingenting. Sven fjantade omkring hela kvällen med klämman på svansen utan att märka någonting. Han åt. Han låg på soffan. Han puttade sin lilla boll. Han gick och strök sig kring mina ben. Allt detta med en plastklämma med Bäst-före-datum kring svansen.

Det såg ganska fånigt ut. Som när en fin dam trippar ut ur en allmän toalett med en meterslång tolettpappersremsa fastkletad under skon.

3 kommentarer:

  1. stackars frass ;)
    i öltältet i jeppis en sommar såg jag en dam komma ut från vessan med en meter vessapapper fast i byxlinningen där bak. hon var tacksam att jag uppmärksammade henne om saken...
    i tidningen birka föreslog en fiffig tipsare en gång att man kunde använda brödklämmor som förlovningsringar om man inte hade råd att köpa äkta vara. det var väl ett återvinningstips om något?

    SvaraRadera
  2. Ojdå! Tur för henne att du vågade påpeka det för henne... Jag brukar sällan ha pokka att göra det, men man borde ju!

    Verkligen ekologiskt det där med brödklämmor som ringar. Men jag undrar hur länge de håller?;)

    SvaraRadera
  3. hon var så där halvbekant, så tröskeln var inte riktigt hög.
    angående brödklämmeringarnas hållbarhet - ja, säg he ;)

    SvaraRadera