Favorit i repris

Jag brukar aldrig bli nervös för en tent. Det är liksom inte värt att stressa upp sig för, enligt mig. Imorse vaknade jag ändå tidigt och kände mig laddad när jag cyklade till akademikvarteren för en Viktigt Tent. Närmare bestämt Statistik 2, det som skulle kunna sätta krokben för min kandidattitel ännu i vår. Utan godkända tio poäng statistik hjälper det inte ens med gråt - man får inte ta ut någon kandidatexamen.

Jag var faktiskt förberedd. Hade fått låna material av en kompis, och laddat ner programmet till datorn. Suttit på egen hand och övat på att göra statistiska analyser. Och då ska gudarna veta att statistik verkligen inte är min grej. Jag har gått 1:an två gånger, två år efter varandra, och klarade den i höstas. Nu fick jag alltså gå vidare till 2:an, den som jag har tragglat med i vår. Fick faktiskt lite adrenalintillströmning när jag satte mig vid datorn och skrev in kommandot för att öppna programmet. Inte nervös, men laddad. Beredd. Lite jävlaranamma, faktiskt.

Dryga två timmar satt jag och knåpade med de tre tentuppgifterna. Ritade diagram och sysslade med regressionsanalyser. Kollade kluster. Jämförde p-värden. Kollade Uniqueness-siffror. Kopierade tabeller från skärmen till svarspappret. Boxplot. Scatterplot. Utförde Chi2-test. Och allt möjligt annat som låter som och faktiskt är rena hebreiskan. Vi var bara två som tentade, och jag lämnade in sist. Det var knäpptyst i salen där jag satt och var fullt koncentrerad. Eftersom vi bara var två tentare fick vi resultaten redan på eftermiddagen.

Jag är godkänd i statistik! Igen.