...måste vara den äckligaste hälsningsfrasen eller rubriken som finns. Vadå "alla glada". Vi som inte är glada då? Eller de som oftast är glada men inte just nu? Bara den hurtiga tonen är äcklig. Uss. Jag är nästan aldrig glad. För några år sedan beskrev jag mig själv som öppen, nyfiken, sällskaplig och "nästan alltid glad". Nu är jag innesluten, likgiltig, asocial och nästan aldrig på plussidan av humörstermometern. Tvärtemot vad man skulle kunna tro är jag inte sur, fast jag verkligen ser ut så. Nästan alltid. Däremot är jag ledsen. Besviken. Ängslig. Olycklig. Men det är lättare att vara arg. Eller låtasas vara arg.
Var ute och spikade älg igårkväll. Jo. Paffhelvetet - alltså den rörliga skytteprovstavlan vid skjutbanan var fortfarande inte i skick. Komplicerat detta med fejkälgar. Jag tog mig till skjutvallen medelst apostlahästarna. Sprang längs Heimsjöstranden, genom byiji, längs grusvägen till Forsbackaplan och fortsatte en bit ut i skogen på fina stigar. Sprang en runda där och återvände till sportplan och skjutvallen som finns bakom den. Myggorna gillade min svettmarinerade kropp och sög säkert ut ett par liter blod, men till sist stod älgen som den skulle. Puh.
Klockan hann bli sjuhundra - minst - innan det äntligen fanns tid för kvällsmat. Ihopsamlad sådan, bestående av t.ex. lite överblivna köttbullar, ägg, knackkorvar, sallad, broccoli, sill och ugnspotatis. Fynd kan göras i kylskåp, mera än man tror.
Dagen idag är ett oskivet blad. Få se vad man ska spendera denna lördag med? Kaffe till en början..?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar