söndag 9 september 2012

Storkok

Håller på fixar lunchlådor. Det blir någon slags freestyling nu igen. Köttfärs... paprika...champinjoner...äggstanning... lite av varje. I en långpanna. Ugnsomelett kanske? Jag vet inte, skapelsen har vaken namn eller fason ännu. Freestylekryddning också, lite olika burkar och påsar. Tror det var paprikapulver i en. Rött var det i alla fall. Kanske skulle skriva så i receptet. "Tillsätt röd kryddgrej. Typ en och en halv näve". Om jag skrev ett recept alltså, men det gör jag händelsevis inte. Jag gör som farbror Melker: "Salt efter behaaaag!". Kom just på att jag glömde broccolin jag hade planerat att höfta ner i röran, men det går säkert bra utan.

Visst låter det avslappnat och konstnärligt. Jag tycker ni alla kan dra efter andan nu och ooh:a lite över mina matlagningskunskaper. Se för er inre syn hur jag står med kockmössa och träslev och smakar av och rör ihop.

Sedan kan jag ta ner er bryskt på jorden igen. Jag kan ju egentligen inte laga mat. Man kunde ju tro att man efter...nio år med så kallat eget hushålle, för att citera Lotta på Bråkmakargatan, skulle ha utvecklats lite i sitt matlagande. Men nej. Jag är verkligen verkligens tråkigaste kock. Jag kan ingenting annat än riktigt basic saker, och dit räknar jag typ koka pasta. Om jag får följa instruktionen på påsen, vill säga.

Sås? Kan inte.
Stek? Kan inte. Vill inte heller, för stek är äckligt. Uppväxt med alltför många älgköttklunsar i lerkruka i ugn och har fått oerhörd avsmak.
Fisksoppa? Aldrig prövat.

Men sedan är jag inte så hemskt intresserad av matlagning heller. Har svårt att se någon slags passion i att röra ihop ingredienser till en symfoni som man ska besjunga och jubla över. Mat är ju bara mat. Därmed icke sagt att den inte skulle vara viktig. Jag skulle till exempel aldrig få för mig att värma en fryspizza eller äta snabbmakaroner och ketchup. Grönsaker är a och o, jag har alltid en sallad till maten. Oftast bara lite hackade salladsblad, någon tomat, gurka och vad jag råkar ha, riktigt basic-basic. Men utan sallad går jag inte. Sallad har jag alltid med mig till jobbet också. Alltid en pyts med själva maten och en lika stor mängd sallad.

Nu ringer äggklockan. Få se vad detta blev.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar