fredag 17 juni 2011

Skidor

Så var ytterligare en arbetsvecka till ända. En bra sådan, har fått mycket gjort och dessutom haft roligt, både tillsammans med kollegorna och klienterna. Lär mig fortfarande nytt hela tiden, men det går framåt. Varje dag - nya äventyr. Det är nog en bra arbetsplats, jag trivs. Vilken tur man har!

Ikväll har jag skidat. Jo, ni läste rätt. Dock på hjul och med asfalt under skidorna. Kommer inte ihåg om jag rullskidade alls förra sommaren, så det var alltså minst ett, eller kanske två år sedan jag stod på laggarna. Lite osäkert, måste jag säga. Det krävs lite finess för att få rullskidning att fungera, det är en fråga om teknik och vana. Vilka båda två ännu saknades idag.

Ovanan gjorde skidlänken riktigt helvetiskt tung, trots att jag bara tog en kortare sväng. Det jag inte kom ihåg var att det är så fysiskt utmattande med rullskidåkning! Herregud, jag hade blodsmak i munnen redan efter tio minuter. Måste vara någonting med den simultana kombinationen av muskelkraft och andfåddhet. Jag är van med att göra antingen eller - antingen lyfta Tunga Saker eller springa. Nu var det dubbelt upp.

Var faktiskt lite modfälld när jag kom hem och knappt orkade snöra av mig pjäxorna. Så slut! Av en liten ynka skidlänk! Tröstade mig med att det säkert var ovana, jag har ju inte precis slitit ut skidutrustningen de senaste åren. Men man tycker ju att löpningen skulle ligga till grund? Kanske borde dra till med lite intervallträning framöver. Sådant ger en förvånansvärd kick åt uthålligheten på kort tid. Lite löpning upp- och nedför branten i Roskaruka, eller något lämpligt motlut när man kan dra några veto på skidorna? Tål att tänkas på.

2 kommentarer:

  1. Äsch då. Tycker själv att det bästa som finns är när man är sådär alldeles sönder av en motionsrunda, då kan man ju me gott samvete gå o sova sen mot kvällen.
    Paradoxalt nog blir det ju svårare och svårare att komma just så långt ju mer man tränar.

    För övrigt anser jag intervallträning vara något av det jävligaste som uppfunnits, att någon av fri vilja skulle vilja åta sig något sådant uppdrag är lite oroande.

    SvaraRadera
  2. Jo, det förstås. Nog är det kul att ta ut sig så man ser stjärnor ibland. Men då vill jag helst vara slut på grund av att jag dragit en extra hård träning, inte för att jag knappt orkat ta mig fram. Nu är jag för klen för att ens få upp någon fart:)

    Intervallträning är den formen av jävlig träning som kan vara ganska rolig, tycker jag. När jag skidade gillade jag alltid regn och tungt blidföre mest, så att man måste ha klister under skidorna. Det som är bäst med intervallträning är att den ger så snabb effekt, man blir snabbt bättre!

    SvaraRadera