tisdag 15 september 2009

Sommaren är evig

Öppet fönster och takfläkten på maxfart. Det verkar vara evig sommar här nere i Åbo, och det kan man väl inte klaga på? Idag företog jag mig bland annat en tur till ett loppis någon kilometer bort, och hade en liten kofta över klänningen, men fick stanna och ta bort den på vägen. Solen värmde mina bara armar, och det var precis en sådan där sommarkänsla man kan ha när man cyklar i mitten av juli. Flera månader senare och fiilisen är densamma. Vi har inte bara haft en härlig sommar - om detta är det som kallas höst är den också helt godkänd. Men jag vägrar egentligen att kalla den höst ännu, inte när det är ett sådant här väder.

Eftersom jag inte hade något program mitt på dagen, tänkte jag för skojs skull traska runt på Ekotori för att se om de skulle råka ha ett litet, billigt köksbord med fyra stolar. Det är nu en sådan sak jag har kollat på länge, och skulle behöva. Har sett några riktiga kap på ÅA:s hemsidor, och på Lördagsmarknad i ÖT, men inte nu på ett tag. Med billigt menar jag riktigt dyngbilligt, hela paketet för typ 30-40€ är jag villig att betala. Det får vara hur gammalt eller begagnat som helst, jag är inte petig med sådant om det är någonting jag tycker om. Äckliga, snuskiga gamla kläder eller sunkiga tygprylar gillar jag inte, men gärna får grejerna vara lite gulliga och roliga.

Jag är ingen utstuderad loppismänniska, det ska ärligt sägas. Kan ibland gå omkring och kolla lite, men köper nästan aldrig någonting. Jag vet inte vad jag letar efter, och har svårt att se potential i saker. Men jag kommer ihåg att jag handlade en tavla på en Kokkola-loppis då jag skulle flytta hemifrån som 19-åring. En liten tavla med en blåsippa på, och vit ram runtom. Den passade perfekt i min första etta, där den hängde mellan två fönster med blå gardiner. Den tavlan har hängt med mig sedan dess, fast den är ganska intetsägande, och jag inte är någon blomtavelfantast. Men den är min!

Skulle nog inte kalla mig själv materialist, och blir egentligen nervös av mycket prylar. Fråga min mor, som har sett mig ursinnigt och oavbrutet plocka undan allt som står framme. Vissa saker har ändå kommit att betyda en massa, men inte nödvändigtvis för att de är en viss sak, utan för att de represtenterar någonting. Marimekkopenalen som jag har fått av min bror är en sak jag tycker om. Holger, min första tv som jag fick av min ex-kämppis i min första studieboxbostad i Vasa. Min säng, som jag köpte för lönen från mitt första riktiga sommarjobb. Mina böcker, allra speciellt barnböckerna om Maja och alla böckerna om Mimmi, Anders och Eddie jag fick i julklapp varje år. Och naturligtvis min cykel!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar