torsdag 21 februari 2013

Skenet bedrog

Efter jobbet idag traskade jag via butiken. Det gör jag typ hela tiden, eftersom det är så jobbigt att tänka och planera och handla mat strukturerat. Jag släntrar oftast in, dutthandlar tre grejer och släntrar ut tillbaka. Och gör samma sak dagen efter.

Nå, bäst som jag gick där och slöhandlade hojtade en ganska roisig gubbe lågmält till en bit ifrån. Stirrade på mig och såg ganska sur ut. Mumlade någonting, jag uppfattade inte vad. Jag var på vippen att göra som man brukar med dessa suspekta gubbar som hojtar osakligheter åt en på stan, alltså stirra argt tillbaka och demonstrativt inte svara, utan låta dem stå där och gorma och därmed se ännu dummare ut.

Men så pekade den lilla slitna gubben på marken och frågade om den var min. "Den" var nu händelsevis min vante som jag tydligen hade tappat. Höh. Det var kanske en lite sliten och roisig gubbe, men han ville ju bara hjälpa mig med vanten. Jag tackade honom ordentligt. Två gånger, obs. Vet inte om det på något vis skulle kompensera saken.

Jaha. Var ute och sprang ikväll. Riktigt skönt väder, kring nollstrecket, strax på minussidan skulle jag tro. Men varför var inga cykelvägar plogade? Finns ju säkert massor av folk som cyklar hem från kvällsskift och liknande den här tiden, då borde det ju vara plogat. Nå, bättre än i Åbo i alla fall. Där verkade folk som inte fatta detta med att man bör ploga dagligen, liksom före den tiden på dygnet då folk ska cykla till jobb och skola. Någon eftermiddag kunde någon masa sig ut och ploga någon väg någon gång, men aldrig innan dess. Så slirade man då genom Studentbyn i tio centimeter lössnö strax före åtta på morgonen och svor.


2 kommentarer:

  1. Det var en gubbe som hade ett stort hjärta :-)

    SvaraRadera
  2. Det var nog en synnerligen ofarlig och vänlig fabo :)

    SvaraRadera