Janne Långben

Trodde jag hade saker och ting under kontroll imorse, men rätt vad det var så - och nu kommer jag att använda ett uttryck jag har lärt mig av min idol Anne Hietanen - började min hjärna fjärta, och där var det då. Ingenting har riktigt lyckats idag, jag har haft en sådan otur när jag tänker hela tiden. Tycker riktigt synd om mina stackars kollegor. Jag har låtit som Långben som svar på alla tilltal/frågor/kommentarer idag. Ni vet, när han flabbar till och ser ut som om han inte har fattat någonting. Jag var riktigt ledsen när jag kom hem. Kände mig dummare än på länge. Suck.

Å andra sidan. Så var jag ute på en magnifik kvällslänk ikväll. I ett par plusgrader, i tunna kläder, med en riktigt bra podcast i öronen. Och vissa partier på bar asfalt! Vissa partier på vattentäckt is också, i och för sig. Syrerikt, varmt, vindstilla, mörkt. Egentligen är detta de ultimata förhållandena för just löpning. Man får växla mellan asfalt, snö, is som underlag och man håller precis lagom temperatur.

Kände mig bra mycket lugnare och snällare och nöjdare när jag kom hem och låg och pustade i hallen lite med blöta skor på fötterna och dunkande hjärta bakom revbenen. Bra länk, bra fiilis. Av med de blöta kläderna, varm dusch och så en stund i mjukisbrallor på soffan på det.