onsdag 20 april 2011

Jag säger bara vad jag ser

Jag hade egentligen inte tänkt skriva ett ord om valet och dess resultat, dels för att jag blir så trött i huvudet av att tänka på idioter, men främst för att den här bloggen inte riktigt är rätt forum. Jag bloggar ju mest för att dryfta dittan och dattan och överlag rätt ytliga grejer. Har ingen lust att presentera politiska åsikter här. Och dessutom är jag typ noll intresserad av politik.

Men. Dagen efter att valresultatet stod klart, och jag traskade iväg från talterapin över parkeringen till personalmatsalen i huvudbyggnadens nedre våning, så kunde jag inte undgå att se det jag såg. Eftersom jag nämligen har ögon i skallen.

Strax framför huvudingången - där man inte får parkera - stod en gammal nedkörd bil. I bakrutan stoltserade man med en präktig Perussuomalaiset-dekal. Precis när jag passerade så öppnades framdörren i passagerarsidan, och med ett stånkande klev en kvinna ut. Klädd i sjabbiga mjukisbyxor, med en blek fläskvalk som vällde över byxlinningen. Det flottiga håret färgat absolut eldrött, med en utväxt på cirka en halv decimeter. På överkroppen en svart huppari med texten HAKALAX PUB på ryggen.

Kvinnan, kanske mellan 35 och 40 år, fumlade fram en tobaksask och tände en cigarett. Stod där och rökte precis vid huvudingången, precis vid förbudsskylten, hängande vid den nedgångna bilen. Utan att stirra desto mera ingående kunde jag inte undgå att notera den påbörjade Karhu-ölen på instumentbrädan. Och att baksätet var fyllt med ännu flera typer av samma kaliber.

Då tänkte jag bara: Perussuomalaiset. Ni gör verkligen skäl för ert namn.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar