Lördagen har tillbringats delvis på 2-årskalas, där jag satt en god stund i kaffebordshörnet och myste med en baby i famnen. Jag brukar ser ni ta tillfälle som dessa i akt och tjata mig till att få hålla lite småttingar i famnen. Sedan vill jag helst inte ge tillbaka dem heller, utan envisas med "Nej, det är lugnt, jag orkar nog. Nej, gå efter mera kaffe du bara, jag sköter så länge. Nej, han sitter så bra här" tills jag inte täcks mera, utan måste ge tillbaka knytet till ägarna. Nå, en stund funkar det ju! Och den stunden brukar vara trevlig. Den här babyn var oerhört nöjd och lättroad, satt mest och smaskade på en sked och dreglade lite stillsamt. Själv fick jag sedan bråttom iväg från kalaset för att hinna och titta på en keikka med min trummande lillebror.
Så ikväll har vi suttit och avnjutit en kall öl på Bryggan tillsammans med damerna. Någon tönt hade placerat ut parasoll vid borden, men det som fanns vid vårt bord såg jag genast till att kasta åt sidan. Sol ska det vara, helst hela tiden och rakt i ansiktet. I love it. Låt mig aldrig bli en sådan där som pustar "Oj, så skönt med skugga" eller en sådan som "inte vill sitta med solen i ögonen", utan väljer en stol som står i något mörkt hörn. Sådant har jag ingen förståelse för. Den som någonsin hör mig klaga över sol eller hetta kommer att få en fint pris, det kan jag lova här och nu. Lär inte ske.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar