Bastu

Efter en sväng på gymmet drog jag raka spåret ut till skären för att bada lite bastu och grilla någonting att äta. Ett bra drag, för finns det på riktigt någonting som slår känslan av vedeldad bastu på strandkanten, så att man får växla mellan fuktigt bastubad och kalla dopp i salt vatten? Skulle inte tro det, va. Satt sedan och njöt i kvällssolen som behagade titta fram nere på bryggan. Bryggan med lilla b den här kvällen.

Sedan lite kvällsmat på terrassen, och det var mat som passade bra i en hungrig flickas mage. Man blir rätt hungrig av skrotlyft, bastubadande och simmande. Märkte jag.

Det var den skärikvällen det. Jo, faktiskt så dammade jag och föräldrarna av ett gammalt Tjugo Frågor-spel som vi spelade mycket för några år sedan. Det är faktiskt hurja roligt. Och nu fick jag då återigen bevis på av vem jag har ärvt min tävlingsinstinkt. Pappa funderar så grundligt och allvarligt på varje fråga att man hinner sjösätta kajaken och paddla ett varv runt Nyhamn innan han svarar. Och svaren sen. Jag skrattade så jag höll på att få kramp emellanåt. Och så är det så konstigt att varje gång någon annan svarar rätt är det "Oj, en sådan lätt fråga ni fick". Och varje gång han svarar rätt är det "Ser ni, jag är ju lite som expert på just det här området". Ja, jävlar.

Åkte hem i en så vacker sommarkväll. Fuktigt och grönskande i luften, lite skymning och röda skyar. Och så var det någon slags balladkväll på Radio Extrem, och jag fick både en och två klumpar i halsen varje gång en rockballad drog igång. Ni vet, mina favoriter. Långa, ylande gitarrsolon, helst framförda av svettiga, långhåriga pojkar i slitna jeans eller läderbyxor och bar överkropp på någon livescen i slutet av 80- eller början av 90-talet. Tobak i mungipan och det där. Man blir ju så mjuk i själen av sådant.