Nej, jag kan inte ens säga när jag steg upp i morse, det är så att jag skäms. Kan säga som så att det inte var många minuter mellan det att jag satte fötterna i golvet tills det att jag var utanför ytterdörren, så långt kan jag sträcka mig. Och då innefattade den sträckan en snabb dusch, en snabb frulle ståendes vid diskbänken, snabb sminkning, tandborstning, packning av väskan med lunchlåda och allt.
Hur ska jag göra för att bli bättre på detta? Det är någonting jag verkligen skulle vilja ändra på, det har väl framkommit ganska klart. Jag är bara så hemskt trött på morgnarna, och så hemskt dålig på att stiga upp. Fast jag tycker att det är roligt att jobba och allt det där, så är jag som ett klubbat lik på morgonen. Kroppen är som förlamad, hjärnan strejkar. Sen går jag till jobbet och allt är frid och fröjd och hur bra som helst.
Och det blir värre hela tiden. Jag vaknar senare, är tröttare, töjer ut hela vaknandet. Måste bryta den här cirkeln nu. Måste. Vill, dessutom. Äh, måste sluta behandla det här genomtröskade ämnet snart. Jag är sinnessjukt morgontrött, okej. Men jag är bra på annat, jag lovar. Typ laga moussaka och skjuta med salongsgevär. Jag kan också eskimåsvänga med kajaken och numera också tölta på islandshästar. Bara inte vakna i tid.
I övrigt idag har det varit jobb och gym och sådär, ni vet.
Törs man fråga hur lång en nattssömn är och huruvida längden har betydelse för morgonpiggheten?
SvaraRaderaEtt annat tips kunde vara morgonlänk...funkkar bra bara man "sku iiss"...:P
Morgonlänk kräver nästan att man tar sig upp i lodrät ställning först. Vilket ju exakt är problemet. Hm :-/
RaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaHar exakt samma fel. Det är de där 15 första minuterna från att man öppnat ögonen som är de absolut värsta. Det går liksom hur bra som helst sen efteråt. Var ligger felet? Kommer man sig iväg till jobbet så är det inga problem - de första patienterna skulle aldrig gissa hur trött jag verkligen varit en knapp timme bakåt!
SvaraRaderaMm! Samtidigt veeeet jag ju att bara jag kliver upp så är problemet löst, då vaknar jag och allt är frid och fröjd. ÄNDÅ inbillar jag mig varje morgon att jag helt enkelt är så trött att det är OMÖJLIGT. Att jag DÖR om jag inte får sova fem minuter till. Och fem till. Och fem till. Drottningen av snooze, det är jag.
RaderaVi är alla bra på något, så det är bra att du tog fasta på det.
SvaraRaderaVet inte om det hjälper dig som morgontrött, men jag har med åren (är också 51 år gammal) börjat tänka på allt jag VINNER med att bara stiga upp i god tid. Jag är också morgontrött, går som en zombie den första kvarten - men ack o ve så skönt då jag sedan har TID att göra allt jag vill på morgonen och inte behöver stressa.
Rådet är alltså - stig upp direkt då klockan ringer!
Ha den på sådant avstånd att du inte kan slå på snooze :-D
Jag vet. Jag vet alltför väl:) Att det är mycket trevligare att gå upp i tid. Ändå ligger jag och förhandlar med mig själv varje morgon. Det som verkar så logiskt på kvällen är som bortblåst när alarmet ringer. Då tar jag hellre stryk än kliver upp. Och jo, jag har försökt med alamret-långt-borta-tricket också, men jag överlistar mig själv med den taktiken. Hoppas detta blir bättre med åren, fast hittills har det främst gått åt andra hållet :D
Radera