Rabiat

Hade datorstrul för ett par dagar sedan. Nätet krånglade, krånglade och krånglade. Så himla typiskt när jag hade lovat maila ett par viktiga filer, och det bara laddade, laddade - bröts. Laddade, laddade - bröts. Så hängde nätet sig. Och kom nu inte och skrik om att det är "för att du har mokkula", för det var inte det som var problemet. Jag testade grannens oskyddade, blixtsnabba wlan (ojoj en sådan pahis jag är!), och det funkade precis lika skit. 

Det är någonting som sker när ens dator inte samarbetar. Någonting som seriöst slår slint och får en att bli fullständigt galen. I hela huvudet. Den där fiilisen när den fjantiga gula triangeln kommer upp och stånkar att anslutningen misslyckades, eller whatevs. "Sidan kan inte visas", kanske det står för de stackare som brukar Explorer. Gång på gång på gång. Den fiilisen är ikki att leka med. Jag vill som döda någonting riktigt brutalt. 

Skickade textmeddelanden och svor, försökte få någon att SATAN HJÄLPA MIG eftersom jag helt tydligt inte kan hantera ett liv med en krånglande dator. Jag svor för övrigt ganska mycket annars också, utan att formulera svordomarna i textmeddelanden. Långa, osande eder. De mest oväntade kombinationer av existerande kraftuttryck.

Jag startade om. Startade om. Startade om. Körde systemåterställning ÅTTA GÅNGER utan att lyckas. Eller jo, jag lyckades återställa en återställning jag gjort en kvart tidigare. I ett skede trodde jag att jag började blöda näsblod av rabiat helvetesilska, men jag hade visst bara snutit mig lite för ivrigt (var liksom lite allmänt intensiv där ett tag). Skulle i så fall ha varit första gången sedan i simhallsbastun i tvåan, då jag blödde näsblod som en stucken gris. Kom jag på nu.

Nåväl, datorn var ett litet helvete hela den där kvällen. Och jag var så desperat att jag till och med slog på tv:n en stund framåt aftonen. Första gången på gudvetnär. Hatar ju den där dumburken. 

Följande dag funkade dator och nät och allt utan svårigheter. Vet inte vad problemen kom sig av. Och inte bryr jag mig heller. Så länge det började funka igen är jag nöjd. Men nog är det nu konstigt hur fly förbannad man blir när inte datorn spelar som den ska. Skulle aldrig få för mig att få ett liknande raseriutbrott om till exempel spisen eller tvättmaskinen skulle sluta fungera. Trots att de också är rätt centrala och viktiga grejer i ens liv. Hm.