Varde ljus. Och ljud!

En efter en hittar jag de saker jag vill ha hemma hos mig. En av de senaste prylarna var en efterlängtad taklampa till sovrummet. Rummet är stort och har en svart fondvägg med stormönstrad tapet, så det var viktigt att inte lampan var för ynklig, för då skulle den se så malplacerad ut. Först tänkte jag en riktigt blaffig och kitschig kristallkrona, helst så plastig och fejk som möjligt. Skulle ha sett kul ut. Men jag hittade ingen jag ville ha, alla plastiga och kitschiga var så små och klena. Så jag började söka avskalade lampor, vita och så stora som möjligt.

Den här blev det då. Tyvärr råkade jag eventuellt klippa sönder den lite när jag öppnade emballaget. En sådan hiskelig tur att det är Min Lägenhet och jag som Bestämmer, och därmed är Fullt Ansvarig för sådana missöden som att klippa sönder sådant jag sökt efter och nogsamt valt ut i en evighet. För satan vad arg jag skulle ha blivit om någon annan hade gjort det! Nu var det bara en värdslig sak. Som dessutom gick att fixa hur fint som helst.

Ikväll fick jag dessutom leidon med min dörrklocka. Eller snarare bristen på den. Den uppmärksamme läsaren kommer kanske ihåg att jag hade en dörrklocka som jag inte fick att funka när jag flyttade in hit. Efter en del trixande gav jag upp, och fick en ny dörrklocka av hyresvärden. Som fungerade i runda slängar under tre knapptryck. Sedan slutade den också funka. Jag slet ner hela knappen och allting och så fick folk helt enkelt banka på dörren.

Ikväll alltså, när jag klev ut från gymmet gick jag en sväng via Clas Ohlsson och införskaffade en dörrklocka. När jag kom hem kodade jag den och skruvade upp den på dörrposten. Provtryckte litegrann. Några gånger. Och ett par till för säkerhets skull (sorry, grannar). Och så fint det ding-dongade. Klart! Nu ska jag bara vänta på besök. Kan hända att det dröjer ett tag innan jag öppnar, dock. Vill ju höra lite på min dörrklocka först.