lördag 12 mars 2011

Jag har en genusfelet

I Kokkola får man dagligen se dessa skojiga språkgrodor och konstiga grammatikfel. Jag vill ändå påstå att det inte beror på Kokkoladialekten där ordet "ett" inte existerar. Allt är "en" - en år, en fönster, en tak. Jag tror inte att det skulle bero på att man inte vet skillnad på dessa. Jag anser mig nämligen ha rätt bra koll på svensk grammatik, fast jag är född i Karleby kommun. Hör här: det heter till exempel en braxen, två braxnar. Ett knippe morötter, två knippen morötter. Om jag hade fel här så är det mycket pinsamt. Och detta inlägg blir plötsligt ett bevis på hur det är ställt med grammatiken i Kokkola...).

(Tillägg: Jag hade först skrivit att det heter "en brax" och blev tillrättavisad. Nu blev det här inlägget plötsligt en parodi på mig själv. Fan, det var ju inte alls meningen).

I grund och botten tror jag att det är finskan och de ganska dåliga svenskakunskaperna som skiner igenom. Att det är finskspråkiga som gör översättningarna, och ingen riktigt tar sig tid att låta en svenskspråkig kolla igenom resultatet. Och det spelar inte riktigt någon roll heller, för det är så vanligt med dessa klumpiga översättningar här i stan. Lunchmenyn på jobbet är till exempel ganska kul att läsa igenom. Förra veckan serverade man till exempel marjakiisseli/bärs-kräm som efterrätt. Hade lite lust att fråga i kassan vilken öl man hade gjort den på...

Igår gick jag via butiken på väg hem från gymmet, och stötte inom ett par minuter på flera skyltar och texter med lite slarviga formuleringar. Häng med på en tur i Kokkolas svenskspråkiga värld!


Detta är lite humoristiskt faktiskt. Just för att det är i Kokkola av alla ställen. "En paket" säger visserligen jag också, för att det är korrekt på dialekt. Skulle aldrig få för mig att skriva det dock.

Lite engelskt stuk här: "Put the clothes back". Och samma på svenska!

Vad är en dresser? Man kan kanske förstå att en handskriven lapp eller ett utprintat dokument kan bli lite lustigt stavat ibland, men läser verkligen ingen igenom en sådan här skylt innan man tillverkar den? Kanske en sparåtgärd förresten - man slår ihop orden dressingar och desserter så får det plats på samma skylt.

9 kommentarer:

  1. dessutom så heter det faktiskt "en braxEN" enligt Svenska Akademiens Ordlista. Skojigt språk vi har! :)

    SvaraRadera
  2. Voi perkele! :D Men pluralformen var väl okej iaf? Varför kollade jag inte upp det där? Pii-hiinsamt!:D

    SvaraRadera
  3. i Prismas glassdisk har jag även sett översättningen glasstutar. undrar hur dom glassarna tutar?

    SvaraRadera
  4. "Vågar inte identifiera mig ifall ÖT inleder hetsjakt."12 mars 2011 kl. 16:14

    Mest skrämmande är då man skall ha en reklamannons i den svenska ortstidningen. På mitt jobb producerar märket vi säljer inga färdiga svenska översättningar av allt det reklammaterial en stor reklambyrå skapar på finska. Den första versionen man får levererad från ortstidningen brukar vara en skrämmande läsning, om den nu går att förstå...

    SvaraRadera
  5. Vi minns med gläde paradexemplet: stora blå vägskyltar med texten "Gertrudsbrun silta" som satt oppe i flera år vid Gertruds bro...:)

    SvaraRadera
  6. Och så lite kuriosa: på norska betyder "bärs" kakka. Det gör bärs-krämen ännu lite roligare. För att inte tala om alla svenskar som genom tiderna frågat norrmän ifall de vill "dra ut på en bärs" . :)

    SvaraRadera
  7. Ida >> Låter ganska gulligt. "Får det vara en glasstut?":)

    Vågar inte identifiera mig >> Kan tänka mig att det kan stå nästan vad som helst där! Tur att man har chansen att kolla innan det trycks iaf... Om jag tolkade rätt alltså?

    Bubba >> Lite Elsa Beskowfeeling över det namnet. Tant Gertrudsbrun!:D Själv fnissar jag fortfarande åt Työkaluässäs "Raivaussaha /rövsåg" för en tid sedan :D

    Anonym >> Haha, detta var ju kul på flera olika nivåer. Bajskräm!:D

    SvaraRadera
  8. Rätt uppfattat...:D

    SvaraRadera
  9. Bron KAN ju vara brunmålad undertill, vad vet jag...:P

    Rövsågen är ett underskattat verktyg...:D

    SvaraRadera