lördag 18 december 2010

Cellulitröv


Det här skulle kunna vara kön till Calles på juldagskvällen. Det är det dock inte. Däremot är det Majas allra första egentillverkade pepparkakor. Igår vevade jag ihop degen som har vilat i kylskåpet under natten. Idag bakade jag ut dem.

Projektet har inte gått utan lite motgångar. Till exempel glömde jag visst en ingrediens. Men jag menar - hur viktigt kan egentligen bikarbonat vara? (Eh, nå typ det viktigaste, om man inte vill baka betongkakor som man utan problem kan lägga golv med. Men skit i det nu). Sedan kom jag på att jag visst inte hade något kavel. Eller några pepparkaksformar. Vilket ju är en... tja, mindre nackdel när man ska kavla och måtta ut pepparkakorna.

Nå. Jag skulle hur som helst via butiken innan jag satte igång, så jag fick investera i formar och kavel. Sedan var det där med att få en iskall deg att samarbeta visst ingen barnlek heller. Speciellt eftersom det börjar vara några år sedan jag bakade sist.

Efter att ha kavlat och måttat och gräddat efter konstens alla regler blev jag lite förvånad när pepparkakorna inte var sådär gyllenbruna och jämna som köpta dylika är. Mina var ganska bleka och ganska buckliga. Som en cellulitangripen röv. Hm. Nå, men det var ändå helt godkänt för att vara mitt första pepparkaksbak. Tycker jag.

3 kommentarer:

  1. :D
    maja, vilken tur att jag i tiden hittade dig (eller vem som nu hittade vem av oss). få får mig att fnissa lika ofta som du!

    SvaraRadera
  2. Vad roligt att man kan framkalla lite fniss hos någon. Ett fniss om dagen är bra för magen!

    I gengäld kan jag säga att du är min absolut trognaste kommentator! Tack för det!:)

    SvaraRadera
  3. är du säker på att man måttar ut pepparkakor, har inget bättre ordval men i mina öron låter det absurt....

    SvaraRadera