Jag blev så glad när en av arbetskamraterna idag frågade om jag jobbar imorgon. När jag svarade jakande sken hon upp: "Yes! Då är det T, M, jag och du imorgon - vad kul!". Kalla mig fånig, men det värmer när någon blir glad för att just en själv kommer. Att någon tycker att det är skoj när man får vara skifteskompanjoner:)
Det var ganska normipäivä på jobbet i övrigt. Det mesta gick planenligt, och var så där jämnbråttom hela tiden. När jag kom hem stack jag ut på en liten löprunda i kvällssolen. Värmen kan jag inte säga, för det var runt tretton plusgrader. Men det var skönt i alla fall. Det sägs att de monotona rörelserna vid löpning är på något vis terapeutiska, och det kan nog stämma. Man kommer in i en viss rytm och ibland tänker man så bra. Fast ikväll ville jag inte tänka, jag ville bara ut och låta benen röra sig:)
klart sånt gör en glad. jag skulle också bli glad om jag fick jobba med dig. kan du inte bli min kompanjon?
SvaraRaderaJa! Jag vet inte exakt vad du jobbar med, men jag kanske skulle kunna bli din assistent?:) I alla fall kan jag tömma din papperskorg, vattna pelargonerna och koka kaffe. Grädde, inget socker - right?;)
SvaraRadera