Julen 2013

Julen följde sin vanliga mall i år igen. Det är på något sätt trevligt för en systematiker som mig att det finns en dag varje år då man vet exakt vad som kommer att hända. I år hade mamma dock i förväg varnat oss om att vi kommer att ha riktig julskinka i år, bara så att alla mentalt skulle kunna förbereda sig på detta. Vi har vanligtvis inte ugnstillredd julskinka hos oss, utan vanlig, rökt skinka, ni vet sådan man skivar och lägger på smörgåsen. I år alltså annorlunda. Och nej, ugnsskinka är nog förjävla vidrigt, det kan jag konstatera nu. Inget för mig.

Nå, för övrigt följde vi den vanliga rutinen. Jag åkte via min faster som också bor här i stan, plockade upp henne, sedan en sväng via gravgården på väg till Öjan för att tända ljus. Och sedan till Nyströms. Otroligt nog blev det en vit jul. Det kom snö dagen innan jul och plötsligt blev det ett vinterland där ute. Hade jag aldrig trott.

Pappa stod vid glöggkastrullen när jag anlände till föräldrahemmet. Syndigt stark glögg var det. Var lite orolig över om jag skulle hinna slockna innan julmaten, men det gjorde jag turligt nog inte.

Vi trängde ner oss i soffan och insöp den täta stämningen. Som ni ser måste alla slingra sina armar åt olika håll för att rymmas.

Mat och så vidare. Som traditionen bjuder sjöng vi snapsvisor så att det skallrade i fönstren. Borde dock lära oss flera, för som det är nu så hamnar vi nästan att ta repriser på visorna för att vi inte kan flera. Inte sådana som alla kan i alla fall. Har för mig att själva ätandeprocessen tog ovanligt länge i år, för vi höll på att missa hela Kalle Anka när vi hade så mycket att prata om.

Sedan var det soffhäng, spelande (storebror vann såklart i allmänbildningsspelet vi spelade, han vet ju allt...), julklappsöppnande och allmän samvaro. Schacket börjar dock bli tamt, för redan klockan tolv började folk ge upp och gäspa och ställa sig i säng. Till sist var det bara pappa och jag som satt kvar i soffan i stearinljusens sken och kekulerade. Och just som vi drog de sista historierna började det trumma på rutorna och regnet började ösa ner. Det var som om snön höll sig kvar nätt och jämnt tills julfirandet var över. Lustigt.

Det finns en natt om året då jag övernattar i Öja, och det är natten mellan julafton och juldagen. Dels övernattar lillebror där också så vi får mer tid tillsammans, dels bjuds det på juldagsfrulle dagen efter, dels dricker jag vin till maten och kan inte köra hem. Nu bäddades det åt mig i lillebrors rum, och där sov jag gott hela natten.

Här fanns det en ståtlig snölykta under julaftonen. Dagen efter inte en flinga kvar, det elektriska ljuset stod och flämtade i gräset. Så kan det gå.