Hui så det blåser. Viner i knutarna, dånar på taket. Min dörrmatta hade flugit all världens väg, locket till grillen lyfte som ett flygande tefat och seglade iväg över gården, och ljuslyktan av glas som står ute på trappan dunsade ner med ett brak på stenplattorna. Det var så för väl att den inte gick i kras, tänkte jag och balanserade upp den tillbaka på det osäkra stället den nyss fallit från. Bra logik där. En stund senare hördes ett nytt klirr och brak och lyktan for i backen. Gick inte sönder nu heller. Lyfte ändå undan den i säkerhet, eftersom tredje gången nog skulle bli ödesdiger, kände jag på mig.
Ute på snöret fladdrar förresten några lakan för n:te dagen i rad. Jag brukar göra så. Hänga ut grejs på tork och aldrig orka ta in dem tillbaka. So what, ni får ta mig som jag är. Herregud så det viner där ute nu. Måste nog ta in lakanen ändå, innan grannen får dem som bilöverdrag.
Imorgon, om allt går vägen, kan ni vänta er tidig bloggning härifrån. Jag bara säger.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar