tisdag 17 maj 2011

Saker att fundera på

Ibland vid de mest opraktiska tillfällena får jag en snilleblixt angående sådant jag borde blogga om. Typ jättesmarta idéer, saker jag plötsligt inser. Saker som jag bara måste skriva ner, ity det vore en djup synd att låta resten av världen gå miste om saken. Och så kommer man på dem i duschen, när man springer, strax innan man somnar, på jobbet, när man kör bil - just vid sådana tillfällen då man inte kan skriva ner dem. Och så går det ju som det går - man glömmer fanskapet. Kommer bara ihåg att man hade något jävligt knepigt på g, men inte exakt vad det var.

Nu kommer jag inte på några av de där världsomvälvande sakerna som skulle ge mig Nobelpriset, som jag vet att jag någon gång har kommit fram till. Men icke desto mindre började jag fundera på lite grejer man bara borde skriva ner. Till exempel - mitt favoritämne - saker jag förundras över. Alltså stör mig på.

För det första. Vad har en människa i sina bästa år för hysteriska tvångstankar om sovande egentligen? Senast i samband med hockeyfinalen hörde man folk oja sig över att "de nog måste vaka och se matchen även om de ska jobba imorgon" eller att "nå nog är det värt att få en nattssömn förstörd när det är VM-final" och "mycket kaffe imorgon bara, så orkar man, höhö". Dagen efter på jobbet flinade alla och tittade sömnigt på varandra och skojade om att det blev sent igår och så vidare, för man "hade trots allt tittat matchen till slut".

Låt mig understryka: finalmatchen slutade för fan före tolv! Och de jag stötte på hade verkligen bara kollat matchen - inte stått på Salutorget i Hesa och skrikit sig hesa till gryningen. Är tolvtiden på något sätt exceptionellt sent att lägga sig? Är man trött om man sover sisådär en sju timmar? Jag tycker att sju timmars sömn är generöst. Jag tycker att jag lägger mig tidigt om klockan är före tolv. Jag fattar inte. När lägger folk sig om tolv är jättesent? Tio?!

Sen undrar jag en annan grej. Finns det faktiskt folk som är under 80 år som använder långkalsonger? Eller typ jeans och strumpbyxor under? Jag klarar inte av att tänka på det, det är så obehagligt. Jag anser som följer: långkallingar har man vid skidutfärder, i slalombacken eller vid vintersportaktiviteter under ytterkläderna. I dagliga livet - nej. Redan tanken på en manlig person med läskiga fantomenkalsonger eller långa, blåmönstrade inklämda under jeansen är ju bara vämjelig. De manliga personer som jag nu har varit i så nära kontakt med (detta var ett fint sätt att säga "ens gamla frassar") att jag skulle ha haft vetskap om vad som finns under jeansen har heller inte använt långkallingar. Därför har jag så svårt att greppa att det skulle finnas någon i modern tid som gör det. Och om ni gör det så är det möjligt att jag kräks lite på er.

En annan, klädrelaterad grej. Pyjamas. Vad är nu dealen med pyjamas? Använder folk pyjamas på riktigt? Finns det någon som gör det? Efter att man har slutat vara spädbarn, alltså. Och varför gör man det i så fall? Jag tycker att principen är som följer: stiga upp är lika med klä på sig, lägga sig är lika med klä av sig. Att byta till en annan outfit när man ska lägga sig - är inte det lite underligt?

Jag vet inte jag.

5 kommentarer:

  1. Haha, fast om man råkar va en extrem frusikukku som jag så åker nog långkallingarna på vid minus tie senast. Och sova naken? Vid plus 25 ute möjligtvis. Jag sover för fasiken t.o.m. med yllesockor när det är kallt. (Och nej, man vänjer sig inte med kylan. Om jag är utan ovannämnda kanske jag eventuellt inte fryser, som en känsla liksom, men jag har garanterat blåskiftande fötter, händer och nästipp som är som isklumpar). Sori för eventuellt orsakade kaskadspyor. ;)

    SvaraRadera
  2. sidu maja, man vänjer sig vid allt, till och med vid karlar som har långkallingar (hur skulle de annars undvika att frysa grunkorna av sig när de pedar vid minus 28 grader)!

    SvaraRadera
  3. Astrid >> Du är galen:) Men rent konkret - hur sover man med kläderna på? De måste ju vrida sig och skrynklas och korva sig..? Är nog lite frusen tidvis jag också, men jag fryser hellre ihjäl än jag använder långkallingar. Lika som jag hellre dör i trafiken är använder cykelhjälm;)

    alegni >> Är det så?:) Men om man cyklar till jobbet i minus 28 kan man ha underställ under ytterkläderna, det kan jag nästan acceptera. Men att sitta t.ex. en hel arbetsdag med långkalsonger under sina vanliga byxor, herregud så obehagligt och knöligt:-S

    SvaraRadera
  4. om man vuxit upp med ylleunderkläder tror jag faktiskt vanliga långkallingar kan kännas rätt sköna.
    fast vad vet jag, jag unviker ju också allt sånt :D

    SvaraRadera
  5. Haha vad roligt! Jag som älskar långkallingar för jag hatar att frysa! Speciellt under jeans eftersom de har en tendens att bli sjukt kalla när det är minst 10 minus ute. Jag är tvärtom sån som tänker att "hur kan folk vara så dumma att de vägrar ha långkallingar?!?" :) Onödigt att frysa liksom. Men så tror jag också att det är en vanesak. De som använder trivs och tycker det är skönt, svårt att tänka sig vara utan. Och tvärtom. Men utseendemässiga krav har även jag, långkallingar ska vara svarta och sitta bra, inte grådaskiga, med hängande knän eller Långben/Snobben motiv ;)

    SvaraRadera