fredag 24 juli 2015

MacGyver a phonecall away

I tisdags kväll vräkte jag en hög kläder i tvättmaskinen i källaren, startade densamma, trappade upp en trappa och fortsatte med mitt. Troligen var det att ligga på soffan, ity det brukar jag göra. Noterade vid startandet av maskinen att den lät lite ansträngd. Istället för "dnnn-schhhh-dnnn-schh", alltså att den simultant tar in vatten medan den startar upp, lät den mera "döööönnnn-dööönnn". Om ni fattar på basen av denna förklaring. Nå - jag tänkte inte mera på det. Ett par timmar senare återvände jag till källaren och möttes av en maskin som forfarande brummade "dööönnn-dööönnn". Stängde av den on konstaterade att tvätten var torr. Den hade alltså aldring satt igång. Och inte heller brunnit upp, vilket i efterhand var en bra sak.

Vad gör man då? Klockan tolv på tisdagsnatten när tvättmaskinen tydligt inte fungerar? Är man jag och därmed lika lyckligt lottad att ha en MacGyver på telefonavstånd - då drar man nytta av det. Ringde alltså mitt i natten till min storebror. Han svarade lugnt som vanligt, inte det minsta förvånad över att lillasyrran ringde vid denna tidpunkt. Frågade lite frågor om hur det lät mera exakt när jag startade maskinen, hummade eftertänksamt frågade ytterligare lite frågor om kranar och dylikt, och instruerade mig sedan att dra ur sladden och koppla ur vattnet och lite andra grejer jag skulle göra. Jag la på luren, gjorde som han sagt och ringde upp igen med en rapport om hur maskinen hade betett sig när jag gjorde enligt instuktionerna. Storebror ursäktade sig och sa att han inte kan komma direkt (klockan var här närmare halv ett på natten), men att han kommer dagen därpå och fixar den.

När jag la på luren var jag heeelt luuugn. Jag visste med säkerhet att imorgon är tvättmaskinen fixad. Det har nämligen hittills i mitt lifv icke funnits NÅGONTING min bror inte har kunnat fixa. Hur tur har man egentligen att ha en sådan bror?! Han kan bygga ALLT, och då menar jag ALLT. Och han gör det dessutom gärna och utan att göra större väsen av sig. Bara gör det.

Följande dag: lastbilsbrum vid husknuten och brodern dyker upp i sin gigantiska pickup som innehåller allt man kan behöva i alla situationer, typ motorsågar, spadar, stegar, alla verktyg som någonsin tillverkats, samt bakom ratten: sakkunnigheten själv. Iklädd arbetskläder som har fickor fyllda med allt man kan tänkas behöva kliver han ner i källaren, vrider på lite kranar, stänger av vattnet, drar ut tvättmaskinen från väggen, hummar lite mera, lossar en kran, vrider på några reglage, hummar igen. Jag står bredvid med en kaffekopp i handen och tittar på detta skådespel medan jag tar en klunk då och då. Hela tiden totalt lugn; jag vet att detta snart är fixat. Behöver liksom inte oroa mig; ojoj, ska detta gå att fixa? Måste jag köpa ny maskin? Hur ska vi få av vattnet? Kommer det att gå snett? Jag genomsyras av en fullständig trygghet: storebror är här - alltså är problemet löst.

En sväng via Kodin Terra för att köpa lite reservdelar senare är problemet åtgärdat. Mellan varven oljar brorsan dessutom mina knarrande gångjärn i ytterdörren som har stört mig det senaste halvåret. Helt sådär utan att kommentera saken. Jag startar tvättmaskinsprogrammet, maskinen brummar nöjt igång och så går vi och kokar kaffe. Sitter nöjt vid köksbordet och judiserar en stund innan brodern blir tvungen att åka iväg till ett möte med jaktföreningen. Innan han går ut genom den nu icke-knarrande dörren säger han "Ring på nytt om du behöver hjälp med något annat". Sådär bara. Och det vet jag ju att jag kommer att göra.

Har ni hört maken till bra storebror? Den bästa!

1 kommentar:

  1. Åh vad bra skrivet! Både vackert och snällt! Det är Storebror i ett nötskal! Vi reder oss icke utan honom! Kramar Mor Tuta.

    SvaraRadera