Har tillbringat förmiddagen på sjukhuset på en föreläsning. Var lite orolig att det skulle vara intensivsnack och inga pauser, så jag klev upp i tid här hemma för att hinna koka och hinka i mig två muggar kaffe och således vara på den säkra sidan vad gäller koffeinhalten i blodet. Föreläsningen inleddes dock med kaffe, och efter bara 45 minuters snack var det redan en bensträckarpaus, och föreläsaren uppmanade alla att ta mera kaffe, för man hade visst råkat beställa alldeles för mycket och hade nu fyllda termosar i överflöd. Och då lyder man ju. Klockan nio hade jag därmed dragit i mig fyra muggar svart java. Bra där.
Ikväll cyklade jag iväg på ett pass Bodycombat. Nej, jag använder fortfarande inga lindor kring händerna, icke heller boxarskor. Och jag kan inte riktigt känna allvaret i att instruktören med glödande blick skrikande uppmanar oss att "med ena handen hålla fast motståndarens huvud och med den andra nita honom", eller "föreställa mig hur jag placerar en spark i revbenen på motståndaren". Överlag så har jag svårt att fantisera ihop saker på det viset, jag vill ju bara hoppa och springa och skuggboxas och sparka, ingenting annat. Och dessutom är jag totalt emot att slåss sådär i verkliga livet. Jag imponeras mycket mera av den som kan vara "the bigger man" och inte låta sig provoceras när sådana situationer kommer emot. Kom och möt mig i grillkön någon gång efter krogen, jag är världens snällaste, jag lovar.
Måste förresten snarast få tag på hästbajs.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar