Kryp

Blogginspirationen är på minus i år. Detta med att blogga känns just nu mest som en onödig syssla, och det är första gången under min ändå fleråriga bloggkarriär. Kanske det ska komma en bloggdipp ibland också, vad vet jag.

Imorse vaknade jag till att solen lyste in genom köksfönstret. Och det före arbetstid en vardag i mars. Innan jag vek upp persiennerna kunde man ha trott att det var juni, så ljust var det. Kände mig tvungen att dra via stan och köpa mig ett par sneakers på hemvägen, bara för att det kändes så vårigt.

Sedan att det har utlovats långvarig kyla och takatalvi av grav karaktär kan vi ju skita i. Nu njuter vi sålänge det varar.

Ett annat säkert vårtecken (förutom hundbajsdebatten i Kokkolalehti) är de eskalerande fästingrapporterna på Facebook. Någon har hittat en fästing, varpå folk förfärar sig i kommentarsfältet över hur chockerande det är med dessa kryp. Jag fattar inte grejen. Det är ju bara små insekter, och det finns massor av dem här i trakten. Folk kan väl inte på allvar orka lägga energi på att fundera över - fästingar? Skulle man behandla alla krälande fän lika ofta skulle man ju inte hinna prata om annat.

Själv bryr jag mig om fästingar ungefär INTE ALLS. Händer sig att man hittar en i håret eller i något knäveck eller så, och då är det väl bara att rycka bort? Rimligtvis.