Rekord i äcklighet

Fick äntligen arslet ur vagnen och städade detta lilla hem från golv till tak (typ) i helgen. Så till den milda grad att jag fick plocka fram verktyget nedan för att riktigt komma åt i alla skrymslen och vrår.

Vad behöver man en skruvmejsel till när man ska städa, kanske ni undrar nu. Och det ska jag med största nöje berätta. Ni vet kombinationen långt hår och lavoar. Förr eller senare har - verkar det som i alla fall - största delen av det hår man har på skulten förflyttat sig och orsakat stopp i lavoaren. Det ser dels ganska snuskigt ut med de tandkrämsinpregnerade hårtestarna som lurar i avloppet, dels rinner vattnet sämre ut ur själva handfatet. 

Som den självständiga kvinna jag är (eh...) tog jag därmed fram min verktygsback, grävde fram mejseln och skred till verket. Alltså agerade rörmokare och skruvade loss lite delar för att riktigt kunna rensa röret ordentligt. Och det var TAMMEFAN DET ÄCKLIGASTE JAG HAR GJORT PÅ LÄNGE. Tänk dig en slemmig, död råtta som stinker suspekt och har en läbbig geléaktig konsistens. En sådan mötte mig där inne i röret. Fy fanken vad vidrigt det var. Det blev några minuter av riktigt äckligt arbete innan jag nöjt kunde skruva tillbaka delarna och beskåda ett fräscht handfat igen. Duktig flicka reder sig själv. Resten av lägenheten städade jag för övrigt med nöje. 

Idag har jag jobbat, gymmat, handlat mat (inklusive vurpa på den glashala vägen till butiken), fixat mat, betalat räkningar och tvättat lite kläder. Börjar känna mig ganska färdig med den här dagen. Dessutom har jag en så sinnsyk träningsvärk sedan gårdagens pass att jag knappt kunde genomföra dagens träning. Imorgon blir det vila. Och möte med husbolaget. Ska i vanlig ordning sitta och nicka och se ut som att jag förstår grejer samtidigt som jag undviker ögonkontakt så att ingen ska fråga någonting av mig. Som seden påbjuder.