Veckorna går i raketfart. Eftersom vi har förläsningsfria fredagar är det redan vad man kan kalla helg. Igen. Tycker att det var precis nyss det var måndag och ny skolvecka. På både gott och ont. Det är väl trevligt att det går undan, så man får jullov någon gång...;) Samtidigt borde man ju hinna åstadkomma någonting också, och det hinner man ju inte om veckorna fortsätter vina på i den här farten.
Den här veckan är dock inte riktigt färdig för min del. Imorgon bitti ska jag och klasskompis K iväg på demo till TYKSen. På svenska betyder det att vi ska till hörselcentralen på Åbo Universitetssjukhus för att titta på när en klient kommer på terapi. Det lär vara en klient med Cochleaimplantat vi ska följa med. För den som inte vet kan jag berätta att Cochleaimplantat är en slags hörapparat man opererar in i innerörat, och som gör att även en helt döv eller svårt hörselskadad person får en slags elektronisk hörsel. Ni har kanske sett en sådan någon gång, ser ut som en sladd som är fäst vid huvudet med en lapp. En hörselskada innebär i alla fall i princip alltid nedsatt talförmåga eller uttal - alltså vårt område. Ska faktiskt bli intressant:)
Var ute och sprang ikväll, som jag nämnde att jag skulle i mitt tidigare inlägg. Drog iväg över Vårdberget och tog det riktigt lugnt. Det var så där höstfriskt i luften, och när man riktigt kommer in i parken hör man knappt stadsdånet. Nästan lite lande-fiilis. När jag kom hem svepte jag ihop en tacomelett, eget påfund. En omelett med tacokryddad köttfärs och hot salsa på. Snabbkokt broccoli och blomkål till - super! Som efterrätt blev det en stor balja kaffe framför Idols, och nu sitter jag bara här och slappar.
Undrar lite hur det blir från söndag till nästa söndag. Plötsligt är jag så väldigt tvungen att klara mig själv. Otäckt. Men jag är ju en stor flicka, även om jag är lite dålig på att klara mig själv. Men ändå. Stor flicka. Och med envishet har jag väl klarat mig förr. Väl.
Glömde köpa värmeljus från Cittari. De två sista brinner nu. Ljus i mitt lilla hus.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar