Idag har jag med nöd och näppe druckit en kopp kaffe. Försökte ta en klunk två gånger imorse ur två olika kaffesatser, men icke. Det smakade bara skit. Efter maten fick jag ändå ta tjuren vid hornen och sänka en liten kopp, för att inte drabbas av koffeinbrist i hjärnan. Sådant har jag varit med om vid två tillfällen, tror jag, och det är ingen fröjd. Jag blir dyngdålig och kräks nästan. Hu. Nu försöker jag igen med en kvällskopp, och nu går det bättre. Men så kokar den här kaffekokaren (eller är det baristan själv?) det absolut godaste kaffet.
Var ute och sprang för en stund sedan. Det är lite ovant att springa i snön, men okej då - det är väl rätt trevligt. Jag gillar ju att springa vintertid, i mörker, ett par minusgrader och på skottade vägar. Precis som ikväll, alltså.
Nä. Det här kaffet var inte gott det heller. Bort.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar