onsdag 18 mars 2009

Laddar

En smärre missberäkning efter mitt Österbottensbesök var att glömma telefonladdaren i gamla flickrummet i Öjan. Den här gången gick det inte som sist, alltså så att Sven käkade upp sladden (vilket han också gjorde med en helt ny sladd till min brors mp3-spelare...). Men likförbannat var jag i pissi när jag anlände till lägenhetet med en telefon som tjöt "ladda mig!" och inte hade någonting att ladda med. Pärkkel.

Tänk om någon har något überviktigt ärende, och min telefon är död? Hur ska jag ens vakna på morgonen, när jag inte har något alarm? Man känner sig relativt skeppsbruten med en slocknad telefon. Skickade ett gruppmail till min klass och frågade ifall någon kunde ta med en laddare till skolan följande dag, så att jag inte helt tappar kontakten med omvärlden innan laddaren dyker upp på posten (tack, mamma).


Satte pulsmätaren på väckning, så jag i alla fall skulle komma i tid till skolan, och sedan var det bara att gå och lägga sig och hoppas att jag klarat av att ställa den rätt. När jag kom till skolan följande dag möttes jag av en hel drös flickor som hade telefonladdare med sig. Nästan alla på klassen hade omtänksamt nog tagit med sig laddare, och de som inte hade gjort det hade antingen glömt, eller inte tagit med sin, eftersom alla andra antagligen skulle göra det. Gulligt:)


Idag möttes jag - förutom av ÖT - av ett kuvert på hallmattan när jag kom från skolan. Mamma hade handlat snabbt och satt min laddare på lådan i rekordfart. Tack!

2 kommentarer:

  1. åh, dessa laddare...
    min telefon började pipa mitt i natten, så jag fick hoppa upp o söka laddaren. den fanns inte där den borde ha varit, så jag blev tvungen att gå in i äldre sonens rum o leta efter den. sonen vaknade förstås o sa att han inte haft den på länge. då vaknade maken o sa att yngre sonen letat efter laddaren för någon dag sedan, så då fanns inget annat att göra än väcka den fjärde i familjen. jag kan inte påstå att mina nära o kära var särdeles glada i mig o min telefon då mitt i skönhetssömnen...

    SvaraRadera
  2. Jo, jag har också klivit upp mitt i natten för att leta laddare. För tänk om akkun tar slut innan alarmet hunnit pipa... man kan ju int sova om man måste oroa sig för sånt. Åh, dessa laddare! *instämmer*:)

    SvaraRadera