Så kallad ällölässytys

Trevlig vändag, folket. Och så vidare. Lässyn lässyn lää, som man skulle säga på finska. Facebook har svämmat över av vändagshälsningar hela dagen. Och jaja, okej, jag har väl skickat ett och annat <3 per sms också. Inom rimlighetens ramar, dock. Vill ju inte gå till överdrift. För nog vet ni ju att ni är mig väldigt kära, mina fina vänner? Behöver ingen särskild dag för att komma ihåg det.

Fredag idag! Har haft en riktigt fullspäckad dag, och efter en keikka efter jobbet ramlade jag precis in genom dörren. Puh. Stod då mellan två valmöjligheter, varav a) päikkärit på soffan med filten över huvudet lockade mest. Ändå tog jag till b) koka sinnessjuka mängder kaffe och med koffeinets hjälp skippa tupplurandet idag. Det tar ändå bara en massa tid. Sitter nu här med ruggigt starkt kaffe i ett jättestop och väntar på hjärtklappningen som bildas när allt detta är uppdrucket. Spännande.

God fortsättning på fredagen!

Ons... eller ja, torsdag om vi ska vara noga

Det beror kanske delvis på att måndagen spenderades i Uulå, och att själva jobbveckan på arbetsplatsen kortades av, detta att det känns som om veckan gått i ett litet HUJ. Nu är det redan torsdag om vi är petnoga och tittar på klockan. Har ju knappt ens hunnit börja på och så är det snart helg.

Igårkväll var jag ute och sprang en så skön länk i plusgrader och delvis på bar asfalt. Så skönt att inte behöva frysa häcken av sig när man springer. Och så syrerik, varm och behaglig luft att andas. Kände mig mera iladdad än urladdad när jag sprang uppför trappan och kom hem.

Har förresten totalt tappat sugen med att fixa lunchlådor till jobbet numera. Delvis kanske beroende på att K-Supermarket äntligen har öppnat i grannbyggnaden, och att det äntligen finns en köttdisk precis som det fanns i gamla Cittaren innan den stängde. Idag skubbade jag raskt över gatan, köpte en bit grillad lax och pilade tillbaka till kontoret. Inte heller inför morgondagen har jag fixat någon mat, så det blir väl en sväng via samma ställe igen.

Direkt från rälsen

Sitter i detta nu på ett tåg från Ulåborg. Tåg ger mig lite dålig fiilis, det får mig nämligen att tänka på Åbo och alla de ångesttyngda resorna ner dit. Men nu är ju destinationen Kokkola, så vem är jag att klaga. 

Försökte hitta en genväg när jag och kollegan skulle ut till en väg där vi skulle med en buss, och det slutade med att vi tog rygg på en mommo, skuggade henne tvärs över en gravgård och kom precis rätt. Tack för guidningen, okända tant. 

Och nu är vi då på väg hem. Lång dag med väckning klockan 05 och full fart. Ska ta mig en tupplur nu tror jag. Och hoppas att jag vaknar innan vi passerar kokkolaperrongen. Adjöss!

Februarihelg

Fiuuuuh, så var helgen förbi, och ingen blogg bidde det. Det går så snabbt hela tiden, jag hinner inte med!

Det är program hela tiden, igårkväll (okej, natt) stod till exempel bästa L och jag i Amarillos karaokebar och pratade viktigheter till klockan blev småtimme och bra mycket mera än det. Roligt var det i alla fall, men när är det inte det?

Imorgon blir det råtidig väckning. Jag ska till Uleåborg på en jobbgrej och förväntas befinna mig på tåget i skriande gryning. Annorlunda måndag på kommande, alltså. 

För att ovanstående punkt ska bli genomförbar borde jag högst troligen befinna mig med kinden mot dynan just nu. Jag ska, jag ska! Snart. 

Zebran

Kollegan klev in i kafferummet härom morgonen och smällde en nyinköpt bok i bordet. De hade tydligen rea på Suomalainen Kirjakauppa, och hon hade nöjt haffat nedanstående.

En mycket märklig historia om en zebra som pissade dag och natt. Den hade det till och med som jobb, kan ni tänka er. Det var kanske den mest suspekta bok jag sett i mitt liv. Jag visste till exempel inte riktigt hur jag skulle ställa mig till att zebran på ett ställe riktade strålen mot bordsgrannens sopptallrik på en restaurang.

Men i slutet började det brinna i ett hus, och zebran släckte branden genom att pissa på lågorna, och blev därigenom hjälte. Så man kan väl säga att historien hade någon typ av sensmoral ändå. Typ att man ska ta vara på sina förmågor, för man vet aldrig när de kommer till nytta. Man kan till och med rädda liv! Genom att pissa, men hur som helst.

Och så är boken hemskt bra för artikulationsträning också. "Ssssss...", menar jag.

Skolflickan

Har varit hela dagen på skolning idag. Det är alltid trevligt med skolning, men jag har verkligen legat av mig gällande detta med att sitta på föreläsning. Hur i helskotta orkade man med det under studietiden? Hela dagar! Många dagar! Flera år i sträck! Jag får hela tiden ge mig själv mentala käftsmällar för att hållas uppmärksam, och särskilt där efter maten är det segt att hållas pigg. Man är ju van med lite annat program än att sitta och lyssna på dagarna numera.

En annan sak jag kom att tänka på idag var min totala oförmåga att uppmärksamma luftkvalitet. Det är något jag alltid förundrar mig över, det där med att folk kommenterar inomhusluften i olika lokaler. De kan sniffa och säga att "här är dålig luft", eller kommentera att det är för torrt, för mögligt, för instängt, för dragigt. Jag märker ingen som helst skillnad. För mig är all luft bara luft. Jag andas in och jag andas ut. Lägger aldrig märke till en sådan sak som kvaliteten på inomhusluft. Kom att tänka på det när folk omkring mig under dagens lopp kommenterade hurudan luft det var i auditoriet. Och jag var bara "va?", som vanligt.

Kom från gymmet ikväll, svepte via duschen, hoppade i mjukiskläderna och landade här på soffan. Helt okej onsdagskväll. Som det ska vara.

Fulbloggat, check!

En bråd måndag lider mot sitt slut. Har haft mycket att göra idag och blev kvar en stund på övertid för att få undan det jag skulle. Sedan - ja, ni vet. Butik, hem, fixa, gymmet, laga mat, plocka och ha sig. Och nu börjar det kännas som att man småningom kunde placera huvudet på dynan och invänta morgondagen.

Plusgrader i stan. Känns lite ovant efter den bistra kyla som har rått en tid nu. Men en sak kan jag bli riktigt pirrigt glad av, och det är när man sitter i kafferummet på jobbet och ser hur solen lyser på fasaden mittemot. Fatta solljus! Då är ju nästan våren på väg, va?

Nehej. Om jag inte slutar gäspa snart får jag ringa en doktor för att vrida käken tillbaka när den har hoppat ur led. Risken är överhängande. Om man skulle söka sig i säng i mänsklig tid för en gångs skull. Ajöken på er.