Work and play

Investerade i en ny doft i helgen. Som varje välordnad kvinna bör så har jag två dofter; den ena andas vardag och den andra fest. Och nu var det festdoften det var slut på. Har ju rätt hård åtgång, om vi säger så. HÖHÖHÖ. Nånej, men den var slut. Stod vid parfymhyllan och höll på att bli alldeles hög på mitt sniffande när jag arbetade mig igenom hyllmeter för hyllmeter. Helt onödigt med facit i hand, för efter den första doften bedövas näsan och man har ingen uppfattning om vad som doftar vad.

Det blev till sist den här, hur som helst. Är inget direkt Lady Gaga-fan, men doften kändes lagom partajig i min söndersniffade näsa. Så ska vi komma ihåg att jag har ägt en Celine Dionparfym en gång och verkligen gillat den, trots att jag formligen avskyr artisten. Jag menar bara att man inte alltid behöver göra kopplingen bra musik = god parfym. 

Kuriosa: när jag flyttade till Åbo använde jag Naomi Campbells Cat Deluxe-parfym, och den doften kan jag inte dofta på utan att få ångest i varje vrå av min kropp. Jag kopplar samman Åbo och den doften så oerhört starkt att det knappt är sant. En dusch av den parfymen och jag är tillbaka på avgrundens rand i staden jag avskyr så mycket.

Det om det. 

Det har kommit kopiösa mängder snö här. Igår efter jobbet var jag tvungen att stanna bilen på gatan och medelst storskyffeln skotta snö så det bara sprutade kring öronen för att på något sätt få fram min bilplats. Resten av gården är oskottad, så jag pulsar fram när jag ska någonstans. Man kunde förstås skotta den om man kände för det, men jag tänker såhär: snart är det maj. Väntar på det istället.