Akta're vad vi har jagat i helgen

I lördags när alarmet pep klockan 05.45 undrade jag vad jag riktigt hade gått och lovat. Med tanke på hur mycket jag gillar sovmorgnar, alltså. Men det var dags igen för min årliga utfärd med pappa på älgpass i öjaskogarna, och då är det bara att sluta gråta med huvudet i dynan och hoppa i kläderna. Var lite sen i starten så jag hann inte dricka något kaffe och ingenting, bara packa på mig ordentligt med kläder och hoppa i bilen.

I exakt den här stunden kände jag en sällsam lycka sprida sig i min småhuttriga kropp. Rykande hett kaffe som porlar ur termosen ner i koppen, en fuktig oktoberskog och brandgula löv runtomkring. Och i snäckan i örat rapporter om att det var älg på gång. Måste förresten utifrån sett se ganska märkligt ut när två personer med lågmäld röst sitter och pratar i skogen och med jämna mellanrum tystnar mitt i en mening och stirrar rakt ut i luften. Detta alltså när någon meddelade något i radion.

Och visst hade vi ett bra pass! Det dröjde inte länge innan rapporter om att ett djur var på väg rakt mot oss och skulle korsa vägen vi satt vid. Närmare info meddelade att det tyvärr denna gång var fel sort, så vi fick bara vänta på älgen och släppa igenom den.

Det kännspaka brakandet hördes snart mellan träden, klamp, klamp, klamp. Lugnt och sakta klev älgen upp på vägen, ställde sig precis som en måltavla med sidan mot oss och klippte med öronen. Jag fotade. Sedan dunsade den ner i diket och fortsatte på andra sidan vägen.

Ett par minuter senare kommer Honken med nosen i vädret, duktigt följande spåren. Bara att fånga och berömma. Fel sorts djur med duktigt spårat ändå.

Ett par timmar senare kommer en större och kraftigare tjur glidande. Tar sikte rakt mot oss, men när han ser oss skyggar han undan och tar en liten lov längre bort. Också den älgen var "fel", alltså inte en sådan vi jagade, så den fick vi också släppa vidare. Också här kommer en duktig hund i orange halsband ett par minuter senare, bara att fånga in, klappa och släppa in i bilen. 

Vi hade ett pass till lite senare också, och där fälldes en kalv, och sedan var det en bra stund vid slakthuset med att putsa ur och klä av älgarna skinnen. Sedan var det en ganska frusen och mör flicka som åkte hem till stan, hällde upp ett vinglas, kröp upp på bastulaven och nästan somnade. Som väntat efter en dag i skogen.

Orsaken till att jag nu sitter och bloggar är som så många gånger förr att jag väntar på att golven ska torka. Har efter mycket uppskjutande äntligen fått röven ur vagnen och städat mitt lilla skitiga hem. Nu borde jag bara slänga de vissnade blommorna på verandan åt fanders och köpa ett par ljungtuvor. Och på fredag ska vi klippa häcken, min bror och jag. Med det är då det.