Höhö

Idag har jag inte gjort många knop. Och jag försöker alltid att inte ha dåligt samvete eller liksom, jag vet inte... skämmas över en sådan sak. Man behöver inte vara så duktig alltid. Man får ligga på soffan och vicka på tårna med laptopen i famnen en hel söndag ifall det skulle locka. Om man nu har möjligheten.

Ibland blir man bara så irriterad på folk som prompt ska stoltsera med att "Ja, hos oss var det väckning halv sex imorse, HÖHÖ!" när man nämner att man har haft just en sådan här slödag. "Det är tidig väckning hos oss vardag som helg, HÖHÖ!". Underförstått "Vi har gjort något vettigt av den här dagen". Nå höhö på er själva. Det fattar jag väl. Hade jag småbarn och hund och - I don't know - badrumsrenovering eller skogsröjning på gång så hade jag också lagt min helgtid på det.


Nu har jag inte det. Och om jag får välja hur jag tillbringar en ledig novembersöndagsförmiddag så är det gärna i sängen. Gillar sovmorgon. Även om jag inte är en bakfull tonåring. Måste jag ha dåligt samvete för det?

Sedan kan vi ju fundera på och jämföra vad vi håller på med inne i veckorna och vad som är "vettigt" eller "viktigt". Jag jobbar på dagarna, någon annan byter blöjor, bygger sandkakor eller värmer tuttflaskor. Om alla av oss gjorde det ena eller det andra så skulle inte riktigt det här samhället gå runt. Det behövs av båda.

Nu var det inte alls det här jag skulle skriva om. Det bara liksom slant. Något slags präktighetsinlägg, jag ber om ursäkt.