Efter kaffedejten i soffan tog jag mig ut och sprang en runda. Trots att vindbyarna nästan lyfte upp mig och placerade mig på andra sidan vägen emellanåt. Men kallt var det inte, snarare fuktigt och ljummet. Och ganska fint. Höstrusk och mörker är rätt okej, när jag tänker efter. I begränsade mängder. Om det nu prompt måste vara höst. Som jag tidigare nämnt tycker jag att temperaturen helst inte behöver sjunka under +25 någonsin, hellre några snäpp högre. Springer gör jag hellre i mörker och regn, dock. Kalla mig knäpp, men så är det.
Sitter nu och väntar på att tvätten ska snurra klart i maskinen, så jag får hänga upp den någon gång. Sedan ska jag krama kudden och igen göra ett seriöst försök att stiga upp i tid imorgon. Jag vet exakt hur det kommer att sluta. Jag kommer att snooza i tid och evighet och sedan stiga upp tidigast 40 minuter efter första snooze-trycket. Och svära mig igenom morgonrutinerna. Borsta tänderna och packa lunchlådan samtidigt, till exempel. Kommer att komma en dag då jag har tandkrämsdregel i maten ännu.
Imorgon har vi lääkärimeeting på eftermiddagen. Låter viktigt. Jag funderar på att iklä mig kostym eller annan stram dräkt. Eller kanske det är vit rock och stetoskop som gäller? Jag har en läkarväska med leksaksstetoskop på jobbet, månne den duger.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar