Den frivillige golfaren

Nyss hemkommen efter en trevlig dag på språng. Vi hade tyky-päivä i Kalajoki med kollegorna, och lyckades pricka in en alldeles splendid sista oktober. Strålande sol var det över sanddynerna, torrt och friskt, och ett trevligt brus från havet. Ah, vackert.

Efter morgonmöte och morgonmål som fixades på plats och ställe vandrande vi iväg för dagens program. Fick testa någonting för mig helt nytt, nämligen frisbeegolf. Det var ju hur roligt som helst, fast rätt knepigt. En frisbee färdas inte riktigt som en tennisboll, om vi säger så. Men övning gav färdighet, och efter några kast började man ha in rätta knycken.

Som tur är brukar en av kollegorna spela på fritiden, och kunde lära ut lite teknik. Tydligen en helt annan kastteknik än när man kastar frisbee på stranden. Och så har man olika frisbees för olika kast. Själv nöjde jag mig med en driver och en putter. Kul grej var det i alla fall, och vi hann gå en "liten runda", alltså nio hål.

Maja och frisbeegolf, vem skulle ha trott? Dessutom var det riktigt roligt.

En sväng via centrum

Jag var så oerhört slö igår. Kände mig som ett papper som passerat dokumentförstöraren. Kanske de senaste veckornas jobba, plugga, sova lite, jobba, plugga, och så vidare har tagit på krafterna ändå. Med ett sista urvridande av energi i och med tenten i fredags. Framåt lördagskvällen somnade jag på soffan och vaknade halv åtta med en lätt förvirrad känsla. Nästan så man fick ta fram både almanacka och klocka för att få rätsida på saker och ting.

Nå, lördagskväll i soffan är icke att underskatta. Sådana är ibland de allra bästa. Slösurfande under filten, utan att behöva röra sig ur fläcken om man inte vill det. Hur det nu var så övertalades jag att i alla fall komma med på en. Jag hade verkligen ingen lust, och hade egentligen redan bestämt mig för att krypa i pyjamasen (sådär metaforiskt talat, jag äger ingen pyjamas) och bara slappa. Men efter att ha velat fram och tillbaka, fram och tillbaka och fått mer eller mindre hot via sms, så hoppade jag på cykeln och stack på ett vinglas till centrum. Till sist. Blev försenad med 8 minuter och 58 sekunder, eftersom November Rain råkade spelas på radion just när jag skulle gå ut. Då måste man vänta, det står i lagen.

Det är då man inte ska hålla sig i sällskap av bästa L, för hon hittar alltid på fanstyg. Som sådant här till exempel. Att komma på EN betyder inte att någon ska börja fippla med shots. Satan, L! Nåja, det var trevligt med lite snacksällskap en stund. Fast jag var slut i huvudet, och hade absolut inte lust med något nattliv. När de andra senare drog ner till nedre våningens nattklubb, tog jag exakt motsatt väg och gick ut på gatan med ett "öitä" åt den snälla farbrorn i dörren (Kokkola har de bästa dörrvakterna, man vill pussa på dem varje gång man går ut). Cyklade hem i den fräscha oktobernatten och hade lördagen på stickan. Så det så.

Bilder på mina exklusiva underkläder!

Har tyky-päivä på jobbet inkommande vecka, och förväntas vara utomhus och sånt. Kom på att jag inte äger några vara-ute-kläder i ordets rätta bemärkelse. Inte sådana som lämpar sig för den här årstiden, alltså. Vintertid har jag min eminenta Goretexdräkt som lämpar sig för vilken polarexpedition som helst. Sommartid går vad som helst. Men just de här mellansäsongerna, då är jag lite i pissi.

När jag är ute så är jag oftast på springande fot. Så tunna löpartights, löparjacka, fingerhandskar och sådant har jag ju, men sådant värmer inte om man inte håller uppe farten hela tiden. Har på känn att tykydagens utomhusvistelse inte kan räknas som löpträning. Har därmed också på känn att jag kommer att frysa. Dessutom vet jag inte om just Nike-tights är den rätta dresscoden i dessa sammanhang.

Gick och fingrade på lite s.k. promenadkläder, eller vad man nu ska kalla det, i stan idag. Lite sådana där kläder man kan ha om man, säg, ska stå ute någon timme. Kunde ju i och för sig vara bra att ha, inte bara med tanke på tykydagen. Men när jag inte riktigt hittade någonting så sket jag i det. Gjorde ett taktiskt drag och investerade i bra underkläder istället. Får se till att kompensera inifrån, när jag nu inte riktigt har förutsättningar på den yttre sidan.

Terinit! Har aldrig ägt terinitunderkläder förr, så detta blir ett litet test. Däremot har jag haft en tävlingsdräkt av märket Terinit, på den tiden då de var sydda i en del med dragkedja framtill. En mycket kroppsnära, blå sak. Senare blev tävlingsdräkterna oftast tudelade, med tights och överdel, vilket var rätt mycket praktiska. Om man t.ex. kände för att gå på muggen innan start.

Redogörelse:

Så var det tenten då. Hade inte riktigt megakoll på var Åbo Akademi i Jakobstad ligger (eller överhuvudtaget någonting som ligger i den stan, benhård kokkolabo som jag är), så jag var tvungen att googla innan jag åkte för att veta var i förhållande till Stadshotellet tentplatsen låg. Sedan var jag också tvungen att ta ett pit-stop på S-market på vägen, eftersom jag inte hade något suddgummi. Så mycket kom jag ihåg, att det kan förekomma suddande när man tentar. Sedan var jag klar att åka.

Utan svårigheter hittade jag fram till den stora byggnaden med ÅA-logo på sig, och förundrades lite över att det bara stod en bil parkerad utanför. Tassade in genom dörren och - kom in i en helt död lokal. Gick genom en mörk korridor, ut i en mörk aula. Inte en levande själ, inte ett ljud, inte en rörelse. Traskade uppför trapporna och orienterade mig fram till en annan korridor med ett kansli. Där en kvinna satt. Det var det första tecknet på liv jag hade sett, annars var det ekande tomt i byggnaden. Vilket ju var lite konstigt, med tanke på att jag sedan en månad tillbaka hade kommit överens med ÅA att jag skulle komma och tenta på en av deras allmänna tentdagar. Hann redan bli lite fundersam - hade det skett ett missförstånd?

Men nej. Det var bara på det viset att hela personalen, utom just den här kvinnan, var på disputation i Vasa just denna fredag. Och att man därmed inte hade någon undervisning idag, och att ingen heller skulle tenta. Ingen utom jag.

Så gick det till när jag fick lämna in ytterkläder, väska och telefon åt damen, och sedan traska in i tentsalen för att slå mig ner helt ensam och öppna mitt kuvert innehållande frågorna. Sedan satt jag där och skrev. Skrev och skrev. Alldeles mol allena, inte ens en övervakare hade jag med mig, utan jag fick efter avslutat skrivande gå och lämna in svaren till kansliet. Knappa tre timmar tog det, och fiilisen efteråt var helt okej. Tror nog det blev godkänt, vore konstigt annars. Så var det bara att kvittera ut ägodelarna och gå ut tillbaka. Som en färdigtentad kvinna.

Efter väl förrättat värv blev det en kaffedejt hemma hos min ex-sambo C. Hon med de röda gummistövlarna och den pyttelilla handstilen. Vi bodde tillsammans i två år under åbotiden, så det var väl lämpligt att avsluta den sista tenten med lite åboreunion.

Gott kaffe ur fina muggar drack vi, medan vi pratade lite gamla grejer och lite nya. Och som jag har saknat C:s roliga formuleringar och gulliga tankar! Riktig flashback till kaffebordsdiskussionerna i vårt kollektiv. Sådär om man ska bo tillsammans med någon så rekommenderar jag C. Hon hör till de där som bara är lätta att ha under samma tak.

På väg hem vek jag in till Nyströmsbackan och hälsade på parenteserna. Ytterligare diskussioner, mera kaffe och lite häng i soffan. Sedan hoppade jag i bilen och vände näsan mot Neristan. Nu börjar helgen!

Let's do this thingey

Jaha, govänner. Nu finns inte så mycket mera att göra än att hålla en eller annan tumme. Har läst som en borstbindare (eller vad vet jag, borstbindare kanske inte läser så värst, kanske mera som en slags... äh, någon som läser massor i alla fall), särskilt den senaste dryga veckan. Kommer inte riktigt ihåg när jag skulle ha läst såhär intensivt och målmedvetet. Kanske till den där omtalade psykiatritenten för något år sedan? Har suttit och antecknat sådär vid sidan av läsandet, bara det "allra viktigaste". Räknade just igenom sidorna jag skrivit. De var 47 stycken. Fyr-tio-sju sidor fulla med anteckningar och kom-ihåg-grejer.

Imorgon smäller det. Då bänkar sig den här damen för att skriva Tenten som ska bli den allra sista, såtillvida att allt går som det ska. Litteraturtentamen. Är inte riktigt säker om jag kommer ihåg riktigt hur man tentar, men jag ska göra mitt bästa.

Problemet är bara att jag kommer att kunna hålla max en tumme imorgon, närmare bestämt den här vänstern. Den andra greppar nämligen kring pennan. Kommer därför att behöva lite stödtummar hållna här och. Så om du har möjlighet kan du ju bidra. Tackar ödmjukast.

Snowball

Är det inte konstigt hur just sådana här klipp blir så oerhört fascinerande när man, säg, har en ni-vet-vad att läsa till? Fast jag har överlag också en liten fäbless för papegojor som kan göra coola saker. Helst också annat förutom att svära.

Det är ju också en form av pluggmotivation. Läsa en stund, och belöna sig med en och annan youtubepapegoja.

Kvällens tecken

God natt!